
Aktivt lärande bygger på en metod som skapades under 1960-talet i USA av David Kolb m.fl. Metoden kallas för ”Active Learning”, fritt översatt, aktivt lärande.
Aktivt lärande är en undervisningsmetod där deltagarna aktivt handskas med och påverkar problem. Aktivt lärande metoder har generellt sett dessa beståndsdelar gemensamt:
Under senare år har aktivt lärande blivit en populär metod den kan öka elevernas motivation, göra komplicerade ämnesområden mer begripliga och skapa samband mellan teori och praktik. I aktivt lärande utvecklas ofta förmågor som problemlösning, kommunikation, samarbete, empati, samt analys och reflektion.
Hur arbetar man med aktivt lärande
Exempel på aktiviteter inom aktivt lärande:
Forskningsstöd
Det finns många studier som visar på att ett aktivt lärande leder till bättre resultat än ett passivt lyssnande. På senare år är det framför allt två forskningssammanställningar eller metastudier som bör lyftas fram:
Freeman et al (2014). Active learning increases student performance in science, engineering, and mathematics, PNAS 2014.
Prince, M. (2004). Does Active Learning Work? A Review of the Research. Journal of Engineering Education, 93(3), 223-232.
I metastudien som Freemans med flera publicerade 2014 finns det en studie som extra tydligt visar på effekterna av aktivt lärande, nämligen:
Deslauriers, Schelew and Wieman (2011). Improved Learning in a Large-Enrollment Physics Class, Science Volume 332, 13 May 2011.