Ådalsskolan i Kramfors har utvecklat en ”gamification-app”, kallad Course!, som man har börjat använda i undervisningen i flera olika ämnen. Så här beskriver Peyman Vahedi, som är rektor för gymnasiet Ådalsskolan och en drivande kraft bakom app-utvecklingen, tankarna bakom utvecklingsarbetet, som pågått från 2013. Sedan i höstas använder man nu Course version 2 i undervisningen.
Målet med gamification är att öka delaktigheten och engagemanget genom att använda spelmekaniken och speldynamiken i sammanhang som inte är spel för förströelse.
Förra veckan gick året stora utbildningsmässa BETT av stapeln i London. Ett årligt event där en jättelik ”ed tech-mässa” är kärnan som kompletteras av hundratals intressanta seminarier möten. 10 000-tals besökare varav en hel del är skandinaver, mest svenskar. Omöjligt att sammanfatta detta rika utbud men här följer några impressioner från både mässgolvet och de seminarier jag lyssnade på:
1) analytics – datadriven analys från individnivån och uppåt. Allt fler läromedel/lärresurser erbjuder olika former av uppföljning i form av statistik. Vi börjar se möjligheter att koppla samman dessa – än så länge främst på skolnivå men det är bara en tidsfråga innan interoperabiliteten ökat och gör det möjligt att sammanställa data även på kommunnivå och nationell nivå. Men kraven på standards och interoperabilitet kommer att öka.
Igår, den 15 december, samlades ett 20-tal lärare i Kista för en workshop. Det var lärare från Kramfors, Nacka, Värmdö, Eskilstuna, Landskrona och Lernia som mötte upp för att gemensamt arbeta med filmer och lektionsplanering samt stämma av erfarenheter från höstens arbete med flippade klassrum. Vi konstaterade att även om Läraktiv bara varit igång i en termin så har vi redan hunnit åstadkomma en hel del. Vi har haft 6 st workshops och föreläsningar för sammanlagt ca 600 personer, vi har skapat en webbplats och ett informationsblad om projektet, vi har medverkat vid Kvalitetsmässan i Göteborg och Internetdagarna i Stockholm och mycket mera. Vi fick också en intressant föredragning av Patricia Diaz om hur man kan stärka de formativa arbetet med hjälp av olika digitala verktyg. Avslutningsvis konstaterade vi också att Vinnova gett oss ett extra uppdrag och extra anslag för en insats gentemot lärarutbildningarna. Den kommer att planeras under våren 2016.
När Vinnova vill visa upp sina satsningar på innovationer i offentlig verksamhet på Kvalitetsmässan i Göteborg 3-5 november, då bad man Läraktiv att medverka.
Kvalitetsmässan drar ca 10 000 besökare och handlar om samhällsutveckling och kvalitet i offentlig verksamhet. Tillsammans med ett projekt som syftar till att personer över 80 år ska kunna bo kvar längre hemma och ett skogsprojekt från Övertorneå, så fick vi presentera vår verksamhet och diskutera möjligheterna att utveckla skolan digitalt. Roligt att Vinnova vill lyfta fram just vårt projekt när man ska visa upp sin verksamhet!
Göra radioprogram med sina elever?
Är det värt det?
Är det inte risk att programmet strular?
Att tekniken blir mer i fokus än innehållet?
Ja, som med alla pedagogiska angreppssätt, finns det alltid ett vara eller icke vara som snurrar i huvudet.
Men alla frågor behöver inte vara så drastiska. Alla beslut behöver inte vara så ödesdigra. Det som fungerar för en fungerar inte för en annan, så ser det ut i skolans värld och i den likvärdiga skolans namn bör man som lärare se till att undervisningen är så differentierad som möjligt.
Nu står det klart att Läraktiv inom kort kommer att besöka ämneslärarutbildningen på Mälardalens högskola. Det är under studenternas verksamhetsförlagda del som workshopen kommer att genomföras som ett obligatoriskt moment i kursen. Det är väldigt roligt och inspirerande att få prata med framtida kollegor och visa dem ett alternativ sätt att arbeta på. Jag hoppas att vi får ett stort antal deltagande studenter och att studenterna går ifrån workshopen med nya idéer och tankar kring hur de själva ska utforma sin undervisning i sitt framtida yrkesliv.
Vi språklärare, som alla lärare, står inför många utmaningar.
Med anledning av fallande resultat i OECD:s senaste PISA-undersökning tillsattes en utredning. Av alla 34 länder som deltar i PISA-undersökningarna är Sverige det land som har sjunkit kraftigast i resultat. I läsförmåga ligger vi på plats 27 av 34 länder.
OECD-rapporten fastslår bland annat följande: School discipline has worsened, with students more likely to arrive late for school than in any other OECD country, according to the report. And despite high job satisfaction, only 5% of lower secondary teachers believe that teaching is a valued profession in society, among the lowest levels across participating countries in a 2013 OECD survey on teaching and learning (TALIS).
Som om det inte skulle räcka med att elevers disciplin har sjunkit, och att lärarna nedvärderar sin egen status, kämpar vi mot de höga sjukskrivningstal som lärare uppvisar.
På lärarförbundets hemsida kan man läsa följande statistik, rörande förra läsårets sjukskrivningar inom yrket: I år har 13 procent fler gymnasielärare sjukskrivit sig på grund av psykiska diagnoser än förra året, och under en femårsperiod är ökningen 87 procent. I grundskolan har sjukskrivningarna ökat med 57 procent under fem år.